Är läkemedel en kostnad eller en investering?
Alla vet värdet av att vara frisk. Varför är det så svårt att räkna på?
👉 Förklaringen är producerad i samarbete med Pfizer. Den är faktagranskad enligt samma robusta principer som alla andra förklaringar på Vad Vi Vet.
Vill man veta kostnaden för läkemedel mot migrän räcker det med att kolla i prislistan på apotek. Att räkna ut vad det är värt att slippa migrän är betydligt svårare, men att det är värt det håller nog alla med migrän med om.
I statsbudgeten är sambandet inte lika enkelt. De ökande kostnaderna för läkemedel i statsbudgeten motsvaras inte nödvändigtvis av en minskning av motsvarande summa i en annan kolumn.
Likväl är sambandet tydligt. Migrän drabbar inte bara individen, det ger också upphov till kostnader för samhället i form av sjukvårdskostnader och produktionsbortfall när människor tvingas sjukskriva sig från jobbet. I Sverige är det nästan en miljon vuxna som har migrän, och tvingas därför vara hemma från jobbet ibland. Det motsvarar 13 100 heltidstjänster och en samhällskostnad på flera miljarder.
Utöver det är det naturligtvis många som går till jobbet trots att de har migrän och därmed inte kan arbeta med full kapacitet.
Arbetsgivare förstår ofta värdet av förebyggande hälsovård och att snabbt sätta in olika åtgärder för att se till att de anställda får bättre förutsättningar att hålla sig friska så att de inte bränner ut sig eller blir sjukskrivna. Det här gäller inte minst den offentliga sektorn. Kommuner och regioner är en av landets största arbetsgivare och sysselsätter ungefär en miljon människor.
Det sägs att man inte värdesätter sin hälsa förrän man blir sjuk. För de som lever aktiva liv trots sin sjukdomsdiagnos är värdet av läkemedel tydligt. Förr i tiden blev man i princip förtidspensionerad när man fick ledgångsreumatism, med stora vårdkostnader under lång tid som följd. Idag finns det mediciner som gör att man kan fortsätta arbeta och leva med hög livskvalitet, betala skatt och bidra till statskassan istället för att bli beroende av bidrag.
Problemet är att det är svårt att beräkna vad vinsten är i kronor och ören, och det gör att läkemedlet oftare ses som en kostnad än en investering.
Det går visserligen att jämföra kostnaden för att behandla en patient med akut luftvägsinfektion som kräver sjukhusvistelse (från 64 000 kr i Halland till 106 000 i Uppsala med en dos förebyggande RSV-vaccin (ca 2000 kr per dos).
Men alla som blir smittade blir inte svårt sjuka. Problemet med just luftvägsinfektion är att symptomen kan vara allt från lindrig förkylning till allvarlig lunginflammation.
Granskar man de hälsoekonomiska bedömningar som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) gjort av RSV-vacciner så konstaterar även myndigheten att det är svårt att bedöma hur ofta patienter söker vård för luftvägsinfektion, eftersom många får följdsjukdomar och det är dessa de primärt söker vård för. Det innebär att det finns ett mörkertal gällande antalet som behöver vård för luftvägsinfektion som inte syns i statistiken. Det innebär också att de positiva effekterna av vaccinerna antagligen är större än i beräkningarna.
Ta HIV. Det som en gång sågs som en dödsdom är tack vare moderna läkemedel en diagnos som tillåter individer att leva som vanligt.
Sunt förnuft säger oss att många läkemedel borde ses som en investering för ett bättre liv för individen, eller som ett sätt att minska samhällets kostnader för vård av sjuka.
Utmaningen är att kvantifiera det. Även om kostnaden av förebyggande eller behandlande insatser ger en samhällsekonomisk vinst, innebär det inte att den ekonomiska vinsten hamnar i samma budget hos staten eller kommunen. Det gör det svårare att se kopplingen mellan vinst och kostnad.
Det är dessutom svårt att göra exakta beräkningar av den ekonomiska vinsten av att använda nya vacciner och läkemedel, vilket försvårar jämförelsen ytterligare. Det enda man vet med säkerhet är vad något kostar, inte vad man sparar.