Det kinesiska nyåret förklarat

Våren och drakens år är här.

En kvinna passerar en installation för att fira det nya året i vid et shoppingcener i Tangerang, Indonesien. Foto: Tatan Syuflana / AP via TT.

Den viktigaste högtiden i Kina är det kinesiska nyåret eller vårfesten som den också kallas (kinesiska: 春节/ 春節), en högtid med både kulturella och historiska anor. Den firas inte bara i Kina utan i många andra östasiatiska länder, liksom i de länder och städer där det finns en stor kinesisk befolkning.

Nyåret sker inte på något fast datum utan infaller vid den andra nymånen efter vintersolståndet, vilket innebär den nymåne som syns någongång mellan den 21:a januari och den 20:e februari. Firandet inleds på nyårsafton och pågår till det nya årets femtonde dag då det avslutas med lyktfesten.

Det kinesiska året inleds med vår, vilket förklarar varför nyårsfirandet också kallas för "vårfesten". Förr var det en period då bönder kunde få välbehövlig vila under två veckor och samla kraft inför vårbruket.

Om det låter som om att våren börjar är mitt i vintern måste vi minnas att Kina ligger på sydligare breddgrader jämfört med Sverige. Den norra gränsen mot Ryssland följer grovt räknat den 45 breddgraden, vilket motsvarar norra Italien. Peking ligger i jämnhöjd med Madrid, Shanghai med Kairo och Hong-Kong med Dubai.

Resenärer bär masker för att skydda mot covid-19 när de väntar på tåget i Guangzhou in Guangdong-provincen några dagar innan nyårsafton. Kineserna reser till sina hemstäder för nyårsfirande vilket är landets största familjehögtid, trots regeringens vädjan att stanna där de är för att motverka spridning av coronaviruset. Foto: Chinatopix via AP och TT.