Metoder för att undvika att falla för konspirationsteorier och desinformation.
Felaktiga berättelser finns överallt, men det går att träna sig till att bli mindre lättlurad.
Vid stora nyhetshändelser känns det numera som om alla kan följa utvecklingen i realtid. Inledningsvis, när det är svårt att få en överblick av vad som hänt, sprids rykten snabbt via sociala kanaler. Där publiceras inläggen snabbare än vad moderatorer och faktagranskare kan hantera och resultatet blir snabbt en gröt av spekulationer, överdrifter, propaganda, saker med ett litet korn sanning som presenteras ur sitt sammanhang och helt falska nyheter.
Det här gäller även medier, som i brist på fakta om vad som hänt, ofta glömmer bort att tillämpa grundläggande källkritik vid stora nyhetshändelser. Istället ser man ofta hur de bjuder in allehanda “experter” att spekulera utifrån den knapphändiga information och de bristfälliga uppgifter som för närvarande publicerats. Därmed bidrar de till det redan förvirrade läget. På samma sätt riskerar också försök att motverka desinformation att sprida den aktuella desinformationen.
Risken är ännu högre efter politiskt laddade händelser som exempelvis mordförsöket mot Donald Trump, och kort därefter översvämmades sociala kanaler och medier med felaktig information som gett upphov till ett antal konspirationsteorier.
Här är några grundläggande knep som alla kan använda när de tar del av senaste nytt.
Sakta ner när du läser eller tittar. Dela inte inläggen, artiklarna och videos direkt. Sociala kanaler gör att saker snabbt kan gå viralt och det är väldigt lätt att dela något innan man läst det i sin helhet. En stor dos skepticism är alltid bra och anta därför att allt är felaktigt tills du vet vem som publicerat det och fått intygat att innehållet är korrekt. Ställ också dig själv frågan om varför du vill dela det, till att börja med.
Keep reading with a 7-day free trial
Subscribe to Vad Vi Vet. to keep reading this post and get 7 days of free access to the full post archives.