Så kollar Vad Vi Vet fakta
Det vi publicerar bygger inte på åsikter eller spekulationer utan bara det vi vet, och därför har vi processer för att kontrollera att allt vi publicerar stämmer.
Med ett namn som vårt har du all rätt att ställa stora krav och ha höga förväntningar på våra förklaringar. Sedan starten 2018 har Vad Vi Vets mål varit att förklara fakta på ett opartiskt sätt för att se till att alla - oavsett vilket hem du vuxit upp i och hur tjock din plånbok är - ska ha tillgång till faktagranskade förklaringar och därigenom snabbt kunna bli mer allmänbildad.
Journalistikens mål är att hitta och presentera den bästa tillgängliga versionen av sanningen för sin publik. Enligt de pressetiska regler som Vad Vi Vet följer innebär det att vi kontrollerar sakuppgifter så noggrant som omständigheterna medger. Vi undviker spekulationer av alla sorter, såväl från individer, organisationer och institutioner. Vad någon anser om en händelse är något annat än vad vi vet om en händelse.
Hantverket att kontrollera fakta är inte nytt, men däremot tillåter den tekniska utvecklingen oss att göra det på ett modernt sätt. Vi har rutiner och processer för att kontrollera källor och verifiera fakta. Det innebär att alla påståenden som inte kan anses tillhöra allmänbildning (ex. att solen går upp varje morgon) publiceras med länkar till källor med hög trovärdighet.
Även de förklaringar som vi publicerar i samarbete med företag är faktagranskade enligt samma robusta principer för att säkerställa att de inte är vilseledande.
Kravet på saklighet gäller alla delar av en publicering, såväl innehåll som form och presentation. Alla rubriker och ingresser ska sålunda återspegla innehållet. För oss är saklighet alltid viktigare än många klick.
Så går faktagranskning till på Vad Vi Vet.
När vi bestämmer oss för att förklara ett ämne börjar vi med att ta reda på så mycket fakta som möjligt om detta. Oftast utgår vi från forskning och söker då efter olika studier som går att hitta via Google Scholar vilket gör att vi kan bilda vi oss en uppfattning om vad man egentligen vet - och inte vet - om ett ämne. Vi använder oss även av AI-verktyg som Google Gemini och Perplexity för att ge oss sammanfattning av några av de viktigaste punkterna inom ett ämne, för att försäkra oss om att vi inte missar något.
När det gäller större geopolitiska förklaringar, som exempelvis bakgrunden till kriget i Syrien, konflikten i Israel eller bakgrunden till krisen i Ukraina, utgår vi från ett stort antal trovärdiga källor och pratar med experter för att skaffa oss en nödvändig överblick av ämnet, och hur vår förklaring bör struktureras. Det här bestäms även i dialog mellan redaktören och skribenten som bestämmer vilka perspektiv som måste ingå i förklaringar, vad som kan utelämnas och vilka detaljer som är särskilt viktiga och/eller förvånande och som därför behöver framhävas för att göra förklaringen lättare att ta till sig och komma ihåg. Vårt mål är trots allt att hjälpa vår publik att snabbt bli mer allmänbildade och skapa motståndskraft mot fake news, överdrifter och spekulationer.
Vad Vi Vets förklaringar innehåller alltid många källor, och de måste förstås kontrolleras. Skribenten är ansvarig för att lägga in länkar till alla källor och att kontrollera att källorna stämmer när hen lämnar ifrån sig sitt första utkast till redaktören. Samtidigt som redaktören arbetar med förklaringen och gör ändringar för att den ska bli ännu bättre kontrollerar hen källorna, och föreslår kompletteringar eller ändringar. Det kan vara saker som är dunkelt förklarade eller perspektiv som utelämnats men det kan också vara att språket bedöms som alltför akademiskt komplicerat, vilket gör det svårare för läsaren. (Alla förklaringar bedöms utifrån Lix-index.) Ett utkast kan på det här sättet gå fram och tillbaka mellan skribenten och redaktören flera gånger innan det är färdigt.
Därefter går förklaringen vidare till någon av våra granskare. Deras uppgift är dels att granska texten så att orden är korrekt stavade, begrepp och formuleringar begripliga och att läsbarheten är god. Dels är uppgiften att kontrollera att alla uppgifter stämmer, och att källorna stämmer.
Källorna vi använder ska vara trovärdiga, relevanta och korrekta - i den ordningen. Det innebär att det inte spelar någon roll om en källa intygar att en sakuppgift stämmer om källan i sig inte är trovärdig.
Akademiska tidskrifter som publicerar forskningsrön som är granskade av flera är de med högst trovärdighet, liksom internationella medier där vi vet att de har en robusta processer för att granska fakta vid alla publiceringar. (Bristen på sådana processer diskvalificerar exempelvis många svenska nyhetsmedier i vår process.)
Faktagranskning i kristider
Eftersom det kan vara svårt att avgöra fakta strax efter att något hänt förklarar Vad Vi Vet inte nyheter. Däremot kan en händelseutveckling göra att det finns behov av att förklara bakgrunden till något som nyligen skett.
Ta utvecklingen i Ukraina som exempel. Vi följer den via en rad källor. Som primärkällor använder vi officiella kanaler från ukrainska och ryska myndigheter eller andra organisationer som finns på plats, samt ögonvittnesskildringar i sociala medier. Vi använder också bilder från av AP som har fotografer i området.
Det är viktigt att påpeka att vi är mycket restriktiva med vad vi publicerar. Målet är att göra dig som följer oss mer allmänbildad. Det innebär att även om vi har tillgång till bildmaterial som säger något om i stunden föredrar vi att publicera förklaringar där vi kan hänvisa till en bakgrund och ett sammanhang som ger dig förståelse och fördjupning. Vi använder oss ju inte av telegram från nyhetsbyråer, utan alla förklaringar är unika för Vad Vi Vet.
De uppgifter, bilder och videos som kommer via primärkanaler måste alltid kunna verifieras av oss innan publicering. Låt oss ta ett exempel: Att någon säger att en video är tagen i en viss region räcker inte, vi måste kunna verifiera det genom den data som finns i videon, information om plats och tidpunkt, eller genom att andra trovärdiga källor som kan verifiera materialets äkthet. Det är också ett sätt för oss att undvika att vi oavsiktligt sprider propaganda. Att något publiceras av ett annat mediehus räcker alltså inte för oss, om vi inte vet att de har robusta processer för faktagranskning.
Som sekundärkällor använder vi nyhetsbyråer som AP, AFP och Reuters som har bra processer för att verifiera alla de uppgifter de publicerar och som vi därmed kan lita på. Internationella medier med kapacitet att själva kontrollera uppgifter är också trovärdiga - som New York Times, El Pais och eller die Zeit - men däremot inte redaktioner som tävlar om att vara först med det senaste.
Vi publicerar aldrig åsikter eller spekulationer utan bara vad vi vet. Även om vi kan verifiera att Joe Biden sagt något om vad han tror att Vladimir Putins slutmål är, är det likväl en spekulation som vi inte publicerar. Däremot kan vi välja att redogöra att man från ryskt håll hävdar att man inte riktar sig mot civila mål och att man från ukrainskt håll hävdar att så likväl sker. I alla fall om vi i samma publicering också erbjuder ett sammanhang i form av vår förklaring av bakgrunden till krisen.