Allt du behöver veta om EU inför valet

👉 Här är frågorna du behöver ha koll på inför valet den 9:E juni.

Det här är Vad Vi Vets månadsbrev om politik som är exklusivt för våra betalande prenumeranter. Det ger dig överblick av några politiska frågor som du behöver ha koll på den närmaste tiden. Allt för att du ska kunna känna dig politiskt allmänbildad!

Ur innehållet idag: Hur mycket EU egentligen bestämmer över Sverige (+ vem som fattar besluten), fyra frågor där EU-plitiken påverkar din vardag, knepen för att vara effektiv som europaparlamentariker, hur det ser ut i parlamentet i Strasbourg + mycket mer.

---

Imorgon är det Europadagen när vi firar Europeiska unionens födelse. Det är också bara drygt en månad kvar Europaparlamentsvalet när vi röstar om vem som ska sitta Sveriges andra parlament.

Det finns många missuppfattningar och förvirrade åsikter om att EU ägnar sig åt detaljstyrning (som gurkors krökning eller eldningsförbud) vilket sällan stämmer. Men det säger likväl. något om hur många som har dålig koll på vem och vad som egentligen beslutas i Bryssel och Strasbourg. Låt oss försöka åtgärda det.

Foto: Markus Spiske / Unsplash

Vi börjar från början:

• Unionen började som ett fredsprojekt 🕊️ Från en kol- och stålgemenskap till en union av länder. Här är vad vi vet.

• Så här funkar parlamentet. Vi bad vår Brysselkorrespondent förklarar som man skulle förklara för en åttaåring, för att ge en överblick. Här är vad vi vet.

• Hur mycket, och vad, bestämmer egentligen EU? 🇪🇺 Svaret på frågan hur mycket av våra svenska lagar och regler som egentligen bestäms av Europeiska unionen beror lite på hur man räknar. Här är vad vi vet.

  • "När man säger att någonting beslutas i eller av EU, så betyder det inte att det är tjänstemän i Bryssel som bestämmer saker över huvudet på Sveriges folkvalda politiker, så som det ibland kan framställas i debatten. Tvärtom. Sverige deltar i samtliga EU-beslut! I ministerrådet sitter Sveriges regering och i Europaparlamentet svenska ledamöter. Det är alltså EU-ländernas regeringar och de folkvalda Europaparlamentarikerna som klubbar eller avslår nya lagar och regleringar – inte några tjänstemän.

  • I den andra extremen finns politikområden där i princip ingenting beslutas gemensamt på EU-nivån. Det gäller bland annat vård, skola och omsorg, liksom familjepolitik. Det finns inga EU-lagar som säger hur högt barnbidraget ska vara i de 27 medlemsländerna eller om samkönade par ska få adoptera. Det bestämmer varje land själv.

    Väldigt mycket ligger där emellan och beslutas både på EU-nivån och nationellt: miljö, transport, migration, konsumenträttigheter och delar av arbetsmarknadspolitiken, till exempel.