“Jag har alltid haft poesin runt mig men jag minns att vi fick en bok när vi gick på högstadiet med texter som verkligen träffade mig”, berättar Pia Eriksson poeten bakom instagramkontot @korsdragpoesi och författare till boken “Till dig som famlar”.
“Jag drabbades av en längre sjukskrivning och kom i kontakt med akutpsykiatrin”, berättar Eriksson. “Jag behövde beskriva mina känslor i bilder för att komma vidare i samtalet”, fortsätter hon. “Jag beskrev det som en hög med löv i olika färger med en lövblås som körde runt med allt och gjorde det svårt att sortera”, förklarar hon. “Det hjälpte mig att sortera mina känslor”, avrundar hon.
“Jag skriver på olika sätt”, konstaterar Eriksson. “Jag flödesskriver i en anteckningsbok”, berättar hon. “Men jag har också anteckningar i telefonen med enstaka ord och tankar”. “Jag skriver hela tiden men om jag är mitt uppe i något väljer jag att dela det först efteråt”, förklarar Eriksson. “Det får liksom koka ihop och inte vara så blaskigt”, konstaterar hon med ett skratt.
Läser hon mycket poesi själv? Nej, inte jättemycket. “Jag har inte hyllmeter med poesi hemma i bokhyllan”, svarar Eriksson. “Att inspireras är fint men jag vill inte färgas i mitt eget skrivande”, förklarar hon.
“Jag är otroligt självkritisk och Instagram är ett läskigt forum på det sättet”, säger Eriksson. “Men det är kul att se hur människor plockar upp och tar till sig det jag skriver”, avslutar hon.
I podden hör du Eriksson bland annat tala om:
Vikten av att snappa upp den poesin som kommer i din väg och fångar din uppmärksamhet
Varför hon ofta letar efter synonymer och mer greppbara ord
Varför poesi kan betyda allt för en människa och ingenting för någon annan
