Varje gång en manlig förövare pekas ut som ett exempel på de strukturer som finns i samhället ropar en manskör ”inte alla män!”. Som man känner man inte igen sig i beskrivningen och därför känner man inget behov av att ändra sig. Drivkraften är inte att upprätthålla en machokultur utan att prata och agera på det sätt som gör att man accepteras som en del av en gemenskap, konstaterar Peter Rung (f.d. Svensson) som ofta föreläser om maskulinitet och mansnormer. Han menar att det kollektiva skuldbeläggandet är en faktor som hindrar kollektivet från att förändras, för problemformuleringen cementerar problemet.
Jag ville prata med Rung för att få höra hans syn på om idén om vad som är manligt förändrats efter #metoo och vad som krävs för att ändra normen. Vi pratade också om att avsaknaden av män som offentligt tog avstånd från manliga skitbeteenden kan bero på den kollektiva skuld vi trots allt känner över att under många år tyst har tillåtit objektifiering, sexualisering och övergrepp i de miljöer vi befunnit oss. Vi ville ju bara vara en av grabbarna i gänget. Men det var kvinnorna som fick betala priset.
Boken som nämns i samtalet är Fashioning Masculinity. National identity and language in the eighteenth century - Michele Cohen
Bokrekommendationer
Med uppenbar känsla för stil - Stephan Mendel-Enk.
Det otäcka könet - Marcus Priftis.
Ta det som en man - Hampus Nessvold.
#perspektivpodden
Perspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet
Producent: Gabriella Lahti. Programledare: Per Grankvist
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
