Formen avgörs av temperatur och fuktighet.
Snökristallerna är vanligen platta och tunna, och har typiskt en sexarmad struktur. Det beror på att vattenmolekylen, som består av en syreatom och två väteatomer, har en form som gynnar uppkomsten av hexagonala (sexsidiga) kristaller.
Exakt vilken form kristallen har beror på temperatur och fuktighet. Särskilt mellan −12 och −16 grader är tillväxten av iskristallen särskilt gynnsam och ger upphov till den klassiska sexarmade strukturen, en så kallad snöstjärna. Det stämmer inte att det inte finns två identiska snöstjärnor, men chansen att påträffa två exakt likadana är försvinnande liten. Här är vad vi vet.
Det är inte motorerna som bullrar utan kylningen av dem.
Elektriska bussar låter ingenting eftersom motorerna är helt tysta - så varför dånar de elektriska loken när de rullar in på perrongen? Det är faktiskt inte motorerna som bullrar utan fläktljud från kylningen av motorn och andra elektriska komponenter i loket, enligt Jonas Olsson, presskommunikatör på SJ.
Olika tåg låter olika mycket. Separata lok som RC6 och första generationens X2000 låter relativt mycket, men i den nya ombyggda X2000 använder man den senaste tekniken och de är mycket tystare.
Tåg är i allmänhet mycket energisnåla jämfört med andra transportslag. Friktionen mot järnvägsrälsen är så liten att det mesta av energiförbrukningen handlar om att övervinna luftmotståndet.
Tåg har dessutom mycket lägre luftmotstånd jämfört med motsvarande kapacitet i bussar eller bilar. En buss är ungefär lika lång som en järnvägsvagn. Men när järnvägsvagnarna är ihopkopplade slipper man det extra luftmotstånd som varje front och akter skapar. Med 250 – 350 passagerare i ett fjärrtåg blir det därmed många flera som delar på luftmotståndet jämfört med buss eller bil. Ju längre tåget är, ju mera energieffektivt är det dessutom. Det forskas dessutom på hur luftmotståndet skulle kunna minskas ännu mer, exempelvis genom virvelfläktar.
Eldrivna tåg har också mycket hög verkningsgrad. Av elen från kontaktledningen blir 80 % nyttig energi för att köra tåget (dvs verkningsgraden i drivsystemet är ca 80%), förklarar Olsson. För en bensin- eller dieselmotor är verkningsgraden betydligt sämre. I bästa fall kan man där utnyttja ca 35 – 40 % av energin i bränslet.
Ett sinne för riktning och ett för position hjälper dem nå sitt mål.
Kompassinnet hjälper dem att flyga i rätt riktning och det sitter troligtvis i ögats näthinna och utgörs av ett protein kallat kryptokromer. Positionssinnet hjälper dem förstå var de befinner sig och finns troligen i näbben. Här är vad vi vet.
