Vad vi vet
Hem

Bild: SVT Agenda 12 januari 2014. Till vänster, statsvetaren Bo Rothstein.

De manliga statsvetarna uttalar sig mest i media

Av Filip Svensson

Detta är en kort sammanfattning av Filip Svenssons C-uppsats i statsvetenskap vid Göteborgs universitet från 2014. Handledare för uppsatsen var Ulf Bjereld.

Ladda ner hela uppsatsen

Under höstterminen 2013 skrev jag min kandidatuppsats i statsvetenskap vid Göteborg universitet. Slutprodukten döptes till Vad säger statsvetarna? Om statsvetares uttalanden i media. I uppsatsen genomförde jag en innehållsanalys av 69 nyhetsartiklar i Sveriges sju största morgon- och kvällstidningar. Mitt motiv var att undersöka vad statsvetare anställda vid svenska högskolor och universitet uttalade sig om. Om du är intresserad kan du ladda hem hela uppsatsen här.

 

Förutom att titta på vad statsvetarna uttalade sig om, vilket universitet de var anställda vid och i vilken tidning de uttalade sig skrev jag även upp vilket kön statsvetaren hade* med förhoppning om att jag skulle kunna hitta spännande skillnader i hur manliga och kvinnliga statsvetare uttalade sig i media. Jag hittade inga sådana skillnader mellan män och kvinnor (se statistik längst ner i inlägget). Däremot kunde jag se att det fanns en gigantisk klyfta mellan hur ofta männen och kvinnorna kom till tals – de manliga statsvetarna stod för 86% av alla framträdanden i artiklarna. Av platsbrist kunde jag inte ha med denna information i min slutgiltiga uppsats, men tyckte ändå att resultatet var så pass intressant att jag ville låta teh internetz ta del av informationen.

 

Kön på statsvetare i media, procent

 

 

Mer om undersökningen

 

Mitt urval bestod av 69 slumpmässigt utvalda nyhetsartiklar från Sveriges sju största (betal)tidningar: Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, GT, Kvällsposten, Expressen och Aftonbladet. Jag tittade på artiklar som getts ut under tidsperioden 1 januari 2013 till 30 juni 2013. Totalt fanns det 183 artiklar där ordet ”statsvetare” fanns med under tidsperioden. Jag tittade endast på 69 av dem. Jag genomförde alltså inget totalurval från perioden. Jag tittade endast på nyhetsartiklar – ej ledare, debattartiklar eller krönikor. För mer information och diskussion kring slumpmässiga urval, se avsnittet om metod på sidan 24 i uppsatsen. [Kortfattat: slumpmässiga urval ger oftast en fullgod insikt om hur verkligheten ser ut].

 

Antal män och kvinnor i varje tidning

 

Låt oss titta närmare på varje tidning i mitt urval. Allra sämst på jämlikhet bland tidningarna var Svenska Dagbladet med noll (0!) kvinnor. Även om det är otroligt dåligt så var många av de andra tidningarna inte så mycket bättre. Bäst var Kvällsposten med 29% kvinnor (2 av 7).

 

Kön på statsvetare i media: män och kvinnor i Sveriges största tidningar

 

Om universiteten

 

I min undersökning hittade jag uttalanden från statsvetare anställda vid åtta olika universitet och högskolor. Nedan ser du en sammanställning som visar antal gånger statsvetare från de olika universiteten var med i artiklarna.

 

Antal gånger statsvetare figurerat i media uppdelat på universitet

 

Göteborgs universitet leder stort med 58 statsvetare, tvåa kom Lunds universitet med 11 statsvetare och på delad tredjeplats finns Uppsala universitet och Linnéuniversitetet med 4 statsvetare var. Nästa graf visar vilka statsvetare på universiteten som figurerade i de undersökta artiklarna.

 

Statsvetare, kön, universitet, antal gånger de figurerade

 

Min undersökning visar att statsvetaren Jonas Hinnfors fullständigt krossar allt motstånd med sina 21 framträdande under perioden. På tredje plats hittar vi Marie Demker med 7 framträdanden. Totalt finns alltså tre kvinnor i hela mitt urval. Det finns 19 män.

En berättigad fråga som kan ha poppat upp i ditt huvud just nu är: hur många kvinnliga statsvetare finns det egentligen i Sverige? Är det kanske så att de kvinnliga statsvetarna endast utgör 14 procent av kåren och att statistiken längst upp i inlägget är fullt representativt för hur verkligheten ser ut? Nej. Så är det inte.

 

Jag gjorde ett nedslag i de fyra universitet som figurerade mest i min undersökning. Med i statistiken finns lärare och forskare. Dock ej doktorander.

 

Göteborgs universitet (källa)
26 kvinnor (37%)
44 män (63%)

 

Lunds universitet (källa)
41 kvinnor (46%)
48 män (54%)

 

Uppsala universitet (källa)
27 kvinnor (46%)
32 män (54%)

 

Linnéuniversitetet (källa)
3 kvinnor (14%)
18 män (86%)

 

Alla universitet har fler män än kvinnor anställda som lärare och forskare, men ingen är i närheten av den dåliga representationen som jag redovisat högst upp i inlägget. (Förutom Linnéuniversitetet, som dock verkar ha väldigt många kvinnliga doktorander).

 

 

Slutsats

 

Något är skevt. Det finns kvinnliga statsvetare att fråga. En sak är säkert: mina fynd korrelerar ganska jädra bra med många andra undersökningar som visar att endast ca 20% av människor i media är kvinnor.
 
 

Appendix

 
*Utan att gå in på en allt för lång utläggning om upplevt och socialt konstruerat kön vill jag bara poängtera att jag utgick från det kön jag upplevde att statsvetaren hade, vilket kan ge något missvisande statistik om någon statsvetare i undersökningen upplever sig ha ett annat kön än det jag tilldelat hen.
 
 

Figur 3: Typ av uttalanden manliga och kvinnliga statsvetare gör.

 
Min kartläggning visar att manliga och kvinnliga statsvetare uttalar sig väldigt likt varandra. Läs mer i min uppsats.
 
statsvetare-man-kvinnor-uttalanden-typ